Compare people

Funktionen Compare people på Facebook slutar aldrig att förvåna mig. Nu har min ranking ändrats och då ser det ut såhär

#5 happiest (gained 1 place)
ok, det kan ju folk bara gissa sig till

#9 prettiest (lost 9 places)
så jag har alltså varit nr 1? Men nu är jag på smällen och tjock och inte lika söt längre, det kan jag hajja.

#11 best mother (potential) (lost 11 places)
Men hur kan jag förlora 11 placeringar när jag är på smällen? Har jag börjat bete mig märkligt? Jag hade ju hoppats att jag skulle kanske bli en bättre (potentiell) morsa när jag ändå är på väg att bli (en icke potentiell) förälder.

#12 most athletic (lost 8 places)
Igen, tjockheten gör väl sitt till. Men åtta placeringar till nr 12 gör ju att jag nån gång har legat på nr 4. Det är ju inte illa

#13 kindest (lost 13 places)
kan ha någon slags koppling till best mother. Kanske är jag elakare nu och därmed mindre lämpad som mor. Eller?


Smaktest

Vi hade just satt oss vid bordet för att äta en lite misslyckad men ändå god chokladmousse till efterrätt, när 2-åriga systersonen sa "är det bajs?" med helt neutral ton, som att det skulle vara fullständigt normalt att lägga bajs på en tallrik till efterrätt. "smaka så får du se" sa jag. Han smakade, utan att tveka, som att även det var fullständigt normalt. "Nej, det är choklad."

Sådant namn - sådant yrke

Jag är ganska lättroad. Jag tycker att det är jättekul med folk som heter samma sak som de jobbar med. Som till exempel att personen som jobbar med levande eklandskap på Länsstyrelsen i Östergötland heter Tommy Ek. Eller att Nordeas chefsanalytiker heter Annika Winsth.

Undrar om de har valt yrke efter sitt efternamn eller om de har bytt efternamn för att gynna karriären. Tänk om jag skulle byta efternamn till Plan. Linda Plan. Det skulle ju kunna leda mig hur långt som helst.


saker i halsen

Nu har nåt fastnat i min hals igen. Sist var det en läkerol, nu är det en bit pizza. Det är alldeles stickigt när jag dricker, känns ungefär som att ha en tagg i halsen.

Det gör oooooooooooooooont.

Nattlig uppgörelse

Jag har börjat göra upp med mina stressdrömmar. 

Jag har tre typiska stressdrömmar:
1. Att jag ska åka iväg nånstans och inte har hunnit packa
2. Att jag ska ha en nyhetssändning om tre minuter och inte har telegram utan får staka mig fram genom fem minuters sändningstid med hjälp av en morgontidning
3. Att jag blir jagad av otäcka personer

Men på sista tiden har de här drömmarna ändrat karaktär. Jag har liksom klarat situationen i drömmen:
1. Jag har inte hunnit packa, men tänker att äsch, det löser sig, jag kan ju ringa och be nån skicka grejjerna när jag har kommit fram
2. Jag har inga telegram, men sändningen funkar rätt bra ändå och jag tänker att om en timme har jag ju en ny chans
3. Jag bara suckar och skiter i personen som jagar mig, alt vänder mig om och jagar tillbaka.

Jag antar att det beror på att jag är på smällen och livet håller på att förändras eller nåt.

Ofrivillig sovmorgon

Jag försov mig i morse. Jag minns att klockan ringde och att jag sov väldigt mycket just när den gjorde det. Sen vaknade jag med ett ryck 5.40, fullständigt förvirrad. Men det var ju inget att göra. Fanns ingen chans att jag skulle hinna till tåget 6.10. Så jag gick upp och bokade ny biljett till 7.10 och gick och la mig igen.

När jag kom till Norrköping höll jag på att bli påkörd av en spårvagn. Nu vill jag åka hem kl 15.22 men tåget är fullbokat. Buhu. Buhu.

Borta!

Anledningen till att jag har varit lite frånvarande här är att jag har en ny blogg! En fjärde! Den har varit lite hemlig hittills, men nu kan jag avslöja att den finns på

www.metrobloggen.se/vantar

Låååååååååååång dag

Första arbetsdagen efter semestern. Jag tror aldrig att en dag har varit så här lång. Någonsin. När jag tittar på klockan efter 40 minuter har det bara gått en kvart. Det är som att visarna går ett steg fram och två tillbaks.

Till råga på allt är tåget hem försenat idag så jag måste sitta kvar på jobbet 20 minuter extra. Blähä.


Badkrukan badar

Jag är så otroligt modig. Det kan hända att jag är en av de modigaste i hela världen. Kanske att han som bar ner skadade bergsklättrare från K2 är modigare. Jag har nämligen badat i insjöar. Två stycken. Och det tog inte en halvtimme och fyra försök att komma i.

Till saken hör att jag egentligen är en riktig badkruka. Jag har inte badat i nån sjö sen jag fick för mig att jag inte alls var rädd för att inte bottna och simmade rakt ut från stranden vid ett bad i Bromma nånstans för att sen få panik och med korta snabba simtag ta mig in till stranden igen, lätt hyperventilerande. Det är väl kanske fem sex år sen.

Insjöar skrämmer mig särskilt. Man ser inte vad som finns där och rätt vad det är kliver man på nåt slemmigt eller vasst. Dessutom är jag rädd för fiskar och får som sagt panik när jag inte bottnar. Plus att det är kallt. När jag försöker mig på att bada i svenskt vatten brukar det räcka att doppa tårna för att bli rejält avkyld.

Men i år är jag tydligen i någon slags metarmorfos. Först har jag varit på massa konserter och nu har jag badat flera gånger. I onsdags doppade jag mig i Mälaren tre gånger och i fredags badade jag i en sjö i Borås. Där var det både kallt och fanns fiskar! Alla doppen gick dessutom snabbt, försiktigt i till halva vaderna, sen snabbt i till höfterna och sen dopp.

Makalöst!

Sne'

Min navel sitter inte i mitten på magen.

Jag har tidigare trott att det är min kropp som är sned, för många byxor ser ut att sitta snett på mig. Men nu har jag kommit på att det är navelns fel. Den sitter lite för långt till höger.

Om man skulle hänga ett snöre med ett lod i från min haka ner mellan brösten, så skulle man se att naveln inte sitter i mitten. Jag ska testa det.


Charter

Jag har nog aldrig varit så här brun.

Är tillbaka efter en vecka på Mallorca. Har varit på mitt livs första riktiga charterresa. Det var mycket märkligt.

Vi bodde på en ort som hette cales de Mallorca och var helt och hållet uppbyggt för turismen. Det fanns INGET riktigt där. Allt var fusk, bara för turisterna.

Det fanns visserligen ett kommersiellt centrum. Där sålde de konstiga souvenirer. Bara. Sen fanns det en del barer också, men bara en restaurang. Och så fanns det underhållning för barnen; spelhallar och lekparker med hopptält och bilbanor.

Tack och lov bodde vi på lägenhetshotell och kunde laga egen mat. De första dagarnas brist på matvaror (det fanns bara SUPERdyra mataffärer med extremt dåligt utbud = mest vin, öl och sprit där vi bodde) ledde till att vi, när vi väl fick tillgång till bil, överhandlade i närmsta riktiga supermercado. Vi köpte mat för över 400 spänn och när vi kom hem och packade upp fattade vi inte vad vi skulle göra med all mat. Vi fick slänga över hälften när vi åkte.

Bilen gav oss också en del frihet. Tre dagars rundturer var som en befrielse efter två dagar i turistfällan. Vi åkte till Palma och kollade på katedralen, körde upp till ett kloster från 1300-talet som låg 508 meter över havet på ett berg utanför staden Felanitx. Där var utsikten makalös. Därifrån körde vi vidare till en liten fiskeby som hette cale de Figuero, där vi åt lunch och tittade på det klarblå vattnet. Sista dagen hann vi med en tur till drakgrottorna utanför Portocristo, en kilometerlång tur ner i underjorden med stalaktiter och stalagniter och streptokocker och underjordiska insjöar. Mycket vackert. På kvällen körde vi upp till ett litet hotell med bra restaurang i bergen ovanför vårt hotellområde, Vista Hermosa, där vi åt en härlig middag. Jag käkade avokadosallad med räkor till förrätt, hummer och pilgrimsmusslor i saffranssås till huvudrätt och tre sorters choklad till efterrätt; chokladmousse, chokladglass och chokladbakelse. Mums.

Efter tre dagars äventyr måste jag ändå säga att lata dagar vid poolen lockade ganska mycket igen...

Sökes: någon med för stora skor

Hur mycket pengar ska man behöva lägga ner på skor innan man hittar några som är bra? Förra året hade jag ju samma problem, jag köpte skor för hur mycket pengar som helst.

Nu är det samma visa igen. Jag har köpt fyra par skor den här sommaren och är inte nöjd med ett enda par. Bara ett par har jag lyckats lämna tillbaka dessutom. Jag har säkert lagt närmare tusen spänn på skor jag inte kan använda. Bara för att jag tror att jag har storlek 38.

Mina fötter är precis mitt emellan 38 och 39 och när jag provar skor så landar jag alltid i att det är bättre att köpa för små än för stora för de töjer sig alltid lite. Fast det GÖR de ju inte. Istället får jag skavsår och ont i fötterna.

Så nu tänkte jag göra en efterlysning: finns det någon därute som tänker tvärtom? Nån som alltid köper 39 fastän du borde ha köpt 38? För i så fall kan vi väl byta skor?

Sanningar om holländare

Det finns två absoluta sanningar om Holländare (Amsterdam-bor)

1. Alla cyklar. Jämt och överallt
2. Alla röker. Både och.


Pussel

Alla mina bitar börjar falla på plats.

Vincent van Goghs sovsrum

Jag har sett van Goghs sovsrum.

Sen jag var på Musée d'Orsay i Paris i 20-årsåldern har jag varit fullständigt fascinerad av Vincent van Gogh. Jag har alltid gillat färger, men hans färger är liksom mer färgiga än något annat. Det röda är så intensivt rött och det gula så strålande gult.

I helgen fick jag äntligen se ett par hundra av hans tavlor på van Gogh muséet i Amsterdam, bland annat en av mina absoluta favoriter, tavlan av hans rum i Arles.



Vad som fascinerar mig mest är hans förmåga att se färger i de mest gråa miljöer. Där jag ser brunt och grått såg han även blått, gult, rött, lila och rosa. Hans teknik får dessutom tavlorna att se så oerhört levande ut. Det blåser i kastanjeträdet, speglar sig i vattnet, rör sig i sädesfälten. Man kan riktigt se solrosorna vissna.


Om

Min profilbild

Linda

RSS 2.0