sysslor

I morse brast det. Jag är en ärlig själ. Jag laddar inte ens ner saker från nätet. Jag gör alltid vad jag tycker är rätt, även om det will bite me in the ass, vilket det allt som oftast gör. Ett exempel på det är min kamp med a-kassan, där jag har varit genomärlig hela vägen med mina planer för framtiden och de ändå först ger mig pengar och sen vill ha tillbaka dem trots att mina premisser inte har ändrats. I dagsläget kryssar jag i lapparna till a-kassan och skickar in, varpå jag får tillbaka lappar där det står vad jag skulle ha fått utbetalt och sen stora minustecken för att de drar tillbaka 11 000 spänn. Jag har förstås överklagat men det gör inte situationen lättare just nu.

Sen har vi AMS då. Det är ju ett kapitel för sig. När jag var och träffade arbetsförmedlaren från helvetet så undrade han inte bara vad en kulturgeograf vad, han förklarade även mycket tydligt för mig att man FÅR INTE GLÖMMA TIDER HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN. Det är som att glömma att gå till jobbet. (En liknelse jag ställer mig lite frågande till eftersom ett jobb ändå är nåt man går till varje dag.) Jag brukar inte glömma saker, men nu gjorde jag det. Jag glömde att gå på basinformationen på arbetsförmedlingen. (Som jag dessutom redan har varit på en gång med nu måste gå på igen, Hej effektivitet!) Jag hade en känsla av att det var nåt jag skulle dit för, men bland alla de tusen papper jag har fått hittade jag inte informationen och dessutom jobbade jag den dagen jag skulle gått.

Så får man då ett brev. "vi har meddelat din a-kassa att du har blivit utskriven från arbetsförmedlingen". SKIT.

Jag känner mig mer och mer jagad av både arbetsförmedlingen och a-kassan. Det är inte så att jag VILL vara arbetslös. Det är inte så att jag VILL gå på a-kassa hela livet. Jag vill mer än allt annat ha ett jobb, men jag kan inte göra mer än jag gör för att fixa det.

Jag är inte en dålig människa, men jag glömde, förlåt.