sysslor

För det mesta tycker jag att det är ganska roligt att jag ser yngre ut än vad jag är. Jag har inga rynkor till att tala om och får vid 32 års ålder fortfarande visa leg på systemet då och då. Särskilt om jag är osminkad och går till ett annat bolag än mitt vanliga.

Men ibland är det inte särskilt roligt att se ung ut. Lika lite som det är att vara ung på riktigt. Den här veckan har jag vid två tillfällen blivit ordentligt förolämpad just angående ålder.

Första gången var vid ett möte där intressenten först ursäktar sig med att han är irriterad över att en ny handläggare har fått hans fall, för det är ju inte mitt fel. I nästa andetag säger han "det hade ju varit bra om någon lite mer erfaren hade fått ta det här". Ok, han vet att jag är ny, men min erfarenhet har han ingen som helst koll på och borde överhuvudtaget inte uttala sig om. Jag drog slutsatsen att han bedömde min ålder som ung och att jag därmed var oerfaren.
 
Andra gången var igår, också vid ett möte. Helt plötsligt vänder sig intressenten (denna gång en kvinna) till mig och säger i moderlig ton "det måste vara tråkigt för dig att sitta med här, du vill väl helst gå tillbaka och jobba." Eh.... det ingår i mitt jobb att sitta med vid mötet.

Sån behandling gör mig verkligen upprörd. Förbannad. Nu är jag inte så ung som de förmodligen tror att jag är, jag har en hel del erfarenhet, även om det här är första gången jag arbetar med just såna här frågor. Men även om jag var yngre och oerfaren, vad har de för rätt att behandla mig så?